Jag har ny blogg nu, se hit istället! Och nej, den här bloggen kommer inte att raderas! :)

Ledsen att jag säkert irriterar er nu, men jag har bestämt mig för att skaffa en ny blogg. För sista gången för det är så här att den som jag nu har är helt fel. Jag har inte sökt reda på fakta ordentligt, men nu har jag sökt ordentligt i ett par timmar och det visar sig att lorem betyder inte hej på latin utan det är salve som betyder hej på latin och att lorem betyder typ produkt på latin! Pinsamt! Så jag vill inte ha den kvar. Men det är ett problem, jag vet inte vad nästa (och SISTA) bloggadress ska heta. Jag vill ha nåt som talar om vem jag är. Men jag vet inte, tips på vad jag kan ha som bloggadress? :)

 

micax? mmicaela? sundberggg? sundbeergg? Eller vettefan!

Helt jävla sjukt att det redan är 1 december nu! Sjukt vad tiden går så jävla fort att det faktiskt är lite läskigt nu! Imorgon kommer den nya julkalendern Mysteriet på Greveholm - Grevens återkomst som jag självklart ska se, men på kvällen när det kommer en repris! Vi får se om den nya lever upp till den gamla, men det tror jag nog inte. För den gamla är ju en klassisker! En klassisker betyder alltid för mig att det nya slår inte det gamla! Men hursomhelst ser jag fram emot att se det! Det ska bli så spännande! Och december är bland en av mina favoritmånader, för jag älskar ju jul! Jul är mysig! ;D

På tal om den stora förändringen som jag har pratat om som har hänt under veckan jag varit hos Ida i Vetlanda! Jag glömde totalt bort att berätta det, men här är jag nu för att berätta! ;)

 

Ändå sen jag var typ 17-18 år gammal, hade jag velat att snagga av hela håret för att få tillbaka min naturliga hårfärg och för att få uppleva det åtminstone en gång innan jag skulle dö men jag hade aldrig vågat göra det - tills nu i förra veckan hos Ida i Vetlanda. Även Anna också har varit hos Ida hela veckan för att vara med oss då vi inte hade kunnat träffats sen studenten pga vi har det hemskt med pengarna nu då vi är arbetslösa. Vi skulle egentligen ha åkt till Anna i Norrland i somras, men det blev inte av pga som sagt pengarna. Så därför kom Anna till Vetlanda istället. Men ja hur som helst...

Jag vågade inte snagga mig eftersom jag bryr mig alltid om vad alla tycker om hur jag ser ut. Jag var rädd att alla skulle tycka att jag var ful och så om jag skulle snagga mig. Därför vågade jag inte. Men tjejerna övertalade mig att sluta tänka på vad alla skulle tycka, att jag skulle tänka på mig själv. Ida hade också alltid velat att snagga sig men hon vågade inte heller liksom mig. Hon ville plötsligt snagga sig i tisdags den 30 oktober men var tveksam och då  bara sa jag att jag också började bli sugen på det och helt plötsligt i bråkdelen av en sekund övertalade hon mig att varför inte skulle vi kunna göra det tillsammans? Då tänkte jag på Tillsammans är man starkare. Och då helt plötsligt från ingenstans sa jag bara ja. Vi fick skynda oss att sätta igång direkt innan jag skulle ångra mig och backa undan. En lång stund senare efter att tjejerna snaggade/klippte mig klart, var det nu gjort! Då satte man igång direkt med Ida, det var hennes pojkvän Stefan som snaggade henne. Helt galet va? xD

 

Anledningen till att Ida och jag helt plötsligt snaggade oss är för Anna och för att vi vill ha tillbaka vår naturliga hårfärg. Men mest för lilla söta Anna. Varför?, undrar ni nu. Det tänker jag inte nämna eftersom det är hennes privatliv. Men ni fattar nog ändå varför. Jag ångrar mig inte alls att jag gjorde det för henne. Självklart saknar jag mitt långa hår lite nu - men hår växer, så det spelar ingen roll! Jag är ändå sjukt glad att jag gjorde det för Anna. Det är ju starkt gjort! Jag tänker på dig, lilla gumman, låt inte det övervinna dig och fortsätt att kämpa så in i helvete! ♥

Jag har väldigt många drömmar, men min högsta önskan är, och alltid kommer vara, att simma med en delfin. Har drömt om det sen jag var fyra eller fem år gammal. I really want to swin with a dolphin too bad! Jag blir lätt väldigt grön av avundsjuk på alla som har fått chansen eller ska få! Men en dag ska jag förverkliga drömmen! En vacker dag! ♥

I brist på nåt att skriva om, har jag tänkt på ett av mina barndomsminne idag av en slump som jag för alltid kommer att minnas och aldrig glömma! Jag tror att jag har skrivit om det i min förra blogg förut, men äsch, en upprepning skadar väl inte? ;)

 

En gång när jag och min bästis Therese bakade chokladrutor så fick vi fika efteråt. Och det var en av personalen, Anders, som jobbade då - både över kvällen och natten. Det var en kvinna också, men bara på kvällen. Men hursomhelst... när vi väl hade ätit en chokladruta, så ville vi ha en till. För att det var så himla gott! Men som vanligt, sa han nej. För en av deras oskrivna regler var att vi aldrig fick äta mer än EN kaka på elevhemmet bara för att de var onyttiga. En jobbig regel, men så var det, grr! Då fick Therese och jag en galen idé! Verkligen en galen idé! Vi bestämde oss att vi skulle smyga in till köket på natten och äta upp alla chokladrutor. Vi bestämde att det var jag som skulle vakna och smyga in till henne och väcka henne.
Och det gjorde jag. Jag vaknade typ vid ett-två och smög in till Tess rum. Det var ganska långt dit från mitt rum, som låg jämte köket, och man fick gå förbi personalens sovrum vilket var i vardagsrummet så Anders kunde ha sett mig, men trots det så märkte han ingenting! Han sov antagligen för djupt eller så smög jag FÖR försiktigt. Jag väckte Tess som blinkade trött och jag bara log stort och sa "Kom du ihåg? Nu fan ska vi äta upp alla chokladrutor!". Vi höll seriöst på att skratta nästan ihjäl oss men vi lyckades hålla oss för Anders kunde ju höra oss då! Vi smög in till köket och där låg chokladrutorna på ett fat. Vi var redo, men sen plötsligt ångrade Therese sig i sista minuten och sa att tänk om Anders skulle bli förbannad? Jag funderade och sen höll jag med. Vi var helt enkelt rädda för honom, haha! Så till slut bestämde vi oss att dela på en chokladruta istället för att äta upp alla som säkert var typ tio st och det gjorde vi. Mmmm! Sen skyndade vi att lägga oss igen.

Och då på morgonen när vi skulle äta frukost, hade vi väldigt dåligt samvete. Sjukt! Dålig samvete bara för en jävla kakas skull ju, haha! Så vi berättade allt för Anders om vad som hade hänt och till våra stora överraskningar skrattade han bara och sa "Men vad busiga ni var!". Det gjorde inget alls för honom. Åååh!, tänkte vi. Vi kunde ju ha ätit upp alla! Suck, haha! ;D

Fan att jag inte kan sova nu, jag är för pigg. Det är kl 4:16 på morgonen nu! Vilken galning jag är då! För att fördriva tiden lite medans jag inte kan sova, har jag gått ut med vovvarna nyss - Mammas Zeke är här också som jag passar, så att min systers hund Alize kan vara ifred med sin löpning - och sedan skrivit på kapitel 5 i min novell nyss. Bara ett par styckar till, sen lägger jag upp det i min novell-underblogg på eftermiddagen eller kvällen ;)

 

Imorgon har jag planer på att skriva färdigt mitt CV och sedan maila det till handledaren Linda från dövkonsuletet i Lund så att hon kan titta på det och säga vad det som är bra och vad som ska ändras och blablabla. Sen tänker jag sätta igång med söka jobb så länge jag kan och så länge jag orkar. För nu är det dags att ta tag i mitt liv! ;)

 

Jag vill bara skriva ett inlägg snabbt och säga att jag har blivit sjuk igår. Vilket är anledningen till att jag inte kommer att blogga nu framöver tills jag blir frisk för jag har verkligen ingen ork att sitta vid datorn. Jag är väldigt hemskt förkyld och jag har feber, huvudvärk, yrsel och halsont. Jag mår verkligen inget vidare. Igår gjorde jag av med en hel toarulle (se bilden till höger xD), suck! Det suger verkligen! :(

 

Update 21:34: Jag är äntligen på bättringsvägen nu! Jag orkar mer nu! ;)

Först och främst, jag vill bara säga att kapitel 4 är uppe nu här! Idag har jag bara tagit det lugnt och tråkat. Kollade på film, skrev på novellen och promenerade med Leo några gånger. Mina dagar ser likadana ut nuförtiden nu när jag är arbetslös! Jag har mitt nästa möte på AF på tisdag kl 16:00 för fortsatt planering. Jag håller tummarna att jag får ett jobb snart för jag är urless på att sitta hemma hela dagarna och göra ingenting. Det gör så att jag faktiskt saknar skolan lite för man har alltid nåt att göra då! Lektionerna, prat och skratt med vännerna och läxorna. Åh, jag hatar att vara vuxen ibland! Haha. Men isåfall längtar jag efter ett jobb så att jag kan tjäna rejäla pengar för att nu är jag fattig jämt typ efter att jag betalat räkningarna, suck! -_-

Jag har bestämt mig att flytta novellen till en underblogg istället, så jag ska lägga in kapitel 1-3 där nu. Så från och med nu får ni läsa novellen där istället. Anledningen till det här är för att jag kanske ska skriva flera noveller efter Love is Beautiful också och då blir det ju för många kategorier här och det vill jag inte, så. Gå in här och njut av läsningen! ;)

 

"Innan man accepterar alla sina misstag, kan man inte förändras."

- Mouth, One Tree Hill säsong 4 avsnitt 1.

 

1. Visste du att jag kan ha tvångstankar ibland? Varje gång jag ska låsa dörren till toaletten, kontrollerar jag alltid låset minst fem gånger för att vara säker på att det är låst innan jag gör mina behov. Detsamma gäller när jag ska låsa dörren till boendet när jag ska gå och lägga mig!

 

2. Visste du att jag har klaustrofobi? Jag avskyr verkligen trånga utrymmen! Äsch, det är verkligen inte kul! En gång för många år sedan fastnade jag i toaletten för - jag vet att det inte är ett trångt utrymme men ändå - att låset var sönder. Jag bankade och skrek och var totalt panikslagen. Det fanns ett litet fönster som man kunde ta sig ut men det fanns ett problem också. Hur skulle jag ta mig upp utan någon hjälpmedel som en stol till exempel? Jag försökte allt vad jag kunde. Jag var fast där i nästan över en timme. Min syster som också var hemma stack in ett papper under genom dörren där det stod att föräldrarna snart skulle komma hem. Så jag försökte vara lugn och ha tålamod. Pappa försökte fixa låset och tillslut lyckades han. Då kom jag äntligen ut! Jag var så lättad! xD

 

3. Visste du att när jag gick på Vänerskolan i Vänersborg så skrev jag berättelser jämt? Varje gång det var svenskalektion ville jag jämt sitta vid datorn för att skriva en berättelse och jag fick ofta som jag ville. Men tyvärr hände det ibland att jag aldrig skrev klart utan började på en ny berättelse om och om igen. Jag hade en sån galen inspiration till att skriva hela tiden! Det glömmer jag aldrig! Jag har inte skrivit nån berättelse på så jättelänge nu då jag inte haft nån inspiration trots att jag faktiskt älskar att skriva! Men från ingenstans för några veckor sedan, började jag skriva Love is beautiful. Jag har massor av inspiration nu!

 

4. Visste du att jag faktiskt har många bloggar än bara den här? Det var från dagen jag bloggade för första gången fram tills nu. Bloggarna jag minns är only0n3, nogg 1, nogg 2, nogg 3, dogirl (borttagen), memories (borttagen), ssundbeerg, othgiirl och flera mer som jag inte minns!

 

5. Visste du att jag är högerhänt? Det är helt OMÖJLIGT att skriva med vänster hand! Varje gång jag försöker, så är skrivningen jämt långsam och resultatet blir att det jag skrivit är fult skrivet. Men skriver jag med höger hand som jag är van med så kan jag skriva sjukt snabbt och resultatet blir då att allt jag skrivit är fint skrivet.

 

6. Visste du att jag är konflikträdd? Jag tycker verkligen inte om att bråka. Därför är jag konflikträdd. Jag är så rädd att jag skulle råka göra ett misstag att skapa ett bråk som det inte är meningen att ska hända, vilket förklarar varför jag är alltid så försiktig jämt och ständigt när jag är omkring folk!

 

7. Visste du att jag tror på livet efter döden? Jag tror faktiskt på att när vi har dött, så får vi ett nytt liv. Antagligen som en människa, ett djur eller någonting annat! Har vi bra karma, så blir vi en människa i nästa liv eftersom vi är människa nu. Har vi dålig karma, så blir vi något annat med ett mycket kort liv - som nåt husdjur, nåt vilt djur eller en blomma eller vad fan som helst med en kort livtid. Man kan säga att jag tror samma sak som indianer - därför vill jag bli aska när jag har dött precis som alla indianer.

 

8. Visste du att min pappa räddade en "vild" katt en gång? På jobbet hörde min pappa något i en sop. Han hittade en kattunge som satt i en påse i sopen. Nån hade slängt henne i för att dö. Så han tog med henne hem till oss. Vi tog hand om henne. Och nästa dag flyttade hon hem till min faster Eva. Hon blev kattens nya ägare. Tyvärr var hon skygg. Det lydde på att denna ägaren som slängde henne i hade tydligen misshandlat henne eller nåt. Men sedan blev kattungen bättre och mindre skygg. Vilken bra karma pappa hade! ;)

 

9. Visste du att jag föddes hörande men blev döv efter ett par månader? Ja det stämmer! Jag vet inte orsaken till dövhet. Det står inte i min babybok och mina föräldrar vet inte. Och läkare vet inte heller. Orsaken är okänd. Jag undrar ofta hur mitt liv skulle blivit om jag inte blev döv. Skulle jag vara den jag är idag? Eller skulle jag vara en annan person? Hur hade mitt liv sett ut? Hade jag varit tv- och filmnörd som nu eller nåt annat? Och massor mer! Man kan liksom inte låta bli att undra ibland! ;)

 

10. Visste du att jag aldrig haft ett seriöst förhållande? Det är jättesvårt för mig. Jag är alldeles för blyg för killar - vilket förklarar varför jag aldrig haft ett seriöst förhållande. Men jag vill så gärna ha en pojkvän. Jag längtar efter kärleken. Men hur ska jag ta det steget? Hur? Jag som är så blyg? Och så dessutom har jag ganska dåligt självtroende och dålig självkänsla också, jag påstår alltid att ingen vill ha mig för att jag är ful. Jag känner mig faktiskt ful. Killar älskar ju självsäkra tjejer, eller hur? Hur ska jag göra för att bli självsäker?

 

11. Visste du att jag är oerhört avundsjuk på Amanda Seyfried och Lucy Hale? De är bland de vackraste tjejerna som finns på Tellus som kallas jorden. Ibland önskar jag mer än någonsin att jag haft deras ansikte! Jag som ju är så ful och de två är vackra! Grr! Att livet kan vara så orättvist! -_-

 

12. Visste du att min kanin och min systers kanin blev växlade på kön? Kvinnan i affären tog fel på att min systers kanin var en hona medan min var en hane när vi köpte dom samma dag i augusti 2005 - min syster köpte sin på morgonen och när jag såg det och blev svartsjuk fick jag en egen på eftermiddagen som en tidig födelsedagspresent. Min syster döpte sin till Loppan medan jag döpte min till Skuttis. Drygt två månader senare blev Skuttis(!?) dräktig! Vi blev rejält överraskade! Det visade sig att Loppan egentligen var en hane och Skuttis en hona! Så Loppan blev till Rambo och Skuttis blev till Stumpan. Vi fick fyra ljuvliga ungar totalt. De alla blev sålda i december 2005. Stumpan och Rambo är inte kvar längre. Stumpan dog först drygt två år efter ungarna och Rambo dog i år.

13. Visste du att jag, tre killar och en tjej gick på samma dagis i Jönköping och senare även gick på samma skola, Vänerskolan, i Vänersborg? Ja, det är sant! Det är lite kul faktiskt! Klass 1-4 bodde jag på ett elevhem som kallas ledargatan tillsammans med min bästis, Therese, och i femte klass flyttade vi till elevhemmet som kallas Liljevägen. Drygt ett år senare flyttade en av killarna från dagiset, Adam, in. Sedan kom en annan kille, Diyar, som vi inte kände. Vi fyra blev som syskon och tillbringade massor av tiden tillsammans. Det var underbara tider det!

 

14. Visste du att man ibland kan byta en elev mot en annan elev på elevhem...? Så Therese och jag sa till rektorn att vi alltid ville bo tillsammans på samma elevhem tills vi slutade skolan. Och vi fick som vi ville! Jag är så jävla tacksam för det! Vi har tillbringat nio underbara och oförglömdiga år tillsammans! ;D

 

15. Visste du att jag antagligen aldrig har börjat följa One Tree Hill om det inte varit för Therese? Hon tipsade mig den och berättade om hur bra den var. Men jag var inte intresserad. Och en dag när Therese var borta hela veckan för att hon var sjuk satte jag mig ner och kollade på den en dag när den gick på tv för att jag var nyfiken på vad som gjorde den så bra för henne. Jag minns klart och tydligt att det var avsnitt 15 från säsong 1 som gick då. Och gissa vad? Jag blev totalt fast efter bara ett par minuter! När dvdn släpptes, önskade jag mig den och fick den i födelsedagspresent. Så jag röjade igenom den då jag inte hade sett början innan säsong 2 skulle komma. Jag är så tacksam för det! Den betyder ju mycket för mig och har förändrat mitt liv ;)

 

16. Visste du att jag tror på sånt som öde, slump och själsfränder? Jag vet inte varför jag tror på det, men jag bara tror på det helt enkelt ;)

 

17. Visste du att min familj alltid har uppvuxit med hundar? Från dagen jag föddes fram tills nu hade vi haft åtta hundar totalt varav tre av dom lever fortfarande - rottisen Diezel bor hos en annan familj sen två år(?) och två har vi kvar, Zeke och Alize. Det är en ganska lång historia från varje hund, så jag ska försöka göra det till kort!

 

Först hade vi en schäfer vid namn Karras och när han dog vid fyra år (jag var då två-tre år när han dog) skaffade vi en newfoundland som hette Lufsen. När han gick borta (eller såld?), skaffade vi en leonberger som fick heta Axess (jag var då 6½ år) 1998. Sedan skaffade vi en dvärgchanuzer, Zeke, 2005. När Axess avlivades vid 9½ års ålder pga tumör den 24 juli 2007, åt inte Zeke i dagar för att han var för deprimerad och saknade honom.

Då skaffade vi en schäfer som fick heta Kenzo som tyvärr dog vid bara sju månaders gammal på grund av dåliga höfter som inte kunde opereras. Då skaffade vi ännu en schäfer, en vuxen, som hette Cita. Men efter en vecka flyttade hon tillbaks för att det inte funkade. Hon var för besatt av min syster. När hon åkte iväg nånstans, så rymde Cita för att hitta henne. En gång var hon borta i timmar i sträck innan hon slutligen hittades!

Och då skulle vi skaffa en schäfervalp, men istället skaffade vi en rottweiler som fick heta Diezel. Drygt ett år senare skaffade vi en blandras, dvärgschanuer och charlies king spaniel, som fick heta Alize. Då hade vi tre hundar hemma. Tills för två(?) år sedan sålde vi Diezel till en annan familj för att han skulle få mycket mer än bara motion. Nu är det bara Zeke och Alize som är kvar ;)

 

18. Visste du att jag har varit så otroligt elak när jag var liten, som en mobbare? Jag mobbade en tjej på Vänerskolan i några veckor. Men sedan slutade jag mobba helt enkelt och blev istället en snäll, försiktig och konflikträdd tjej som jag ännu är idag!

 

19. Visste du att jag har några betalningsanmärkningar? Yes, it's true! Man kan inte göra det ogjort. Men jag har iallafall lärt mig en fet läxa nu. Jag slösar inte lika mycket nu längre.

 

20. Visste du att jag hade värsta crush på Jeremy Sumpter i tre år när jag såg Peter Pan för första gången? Sant! Det var då jag bara var 12 år gammal. Jag var som fan besatt! Och då menar jag verkligen, sjukt besatt! Jag sparade varenda bild jag gillade på honom och skrev i min dagbok med tusen samma ord "Mrs Sumpter" och en massa röda hjärtor och en massa bilder på honom. Och jag satt även upp en massa bilder på honom på väggen i mitt rum. Och tro det eller ej, jag filmade också några scener som jag gillade med honom i Peter Pan från min mobil så att jag kunde titta på scenerna om och om igen och glo på Jeremy. Så sjukt jävla töntigt, jag vet! xD

 

21. Visste du att jag blivit bättre på svenska tack vare att jag började läsa böcker vid 12-13 år (och också med hjälp av text i filmer, tvserier för den delen)? Om jag inte hade börjat med allt det, då annars skulle min svenska troligen fortfarande vara skitdålig nu. Jag kan ge ett exempel på hur min svenska var förut. Jag minns särskilt några på ungefär "Jag har ej ljög", "Jag har promenerad", "Jag har inte äter", "Jag ska äter nu". Alltså jag skrev jämt fel. Som det där sista, det borde ha stått "Jag ska äta nu," Det ska alltså vara äta, inte äter. Alltså jag var så sjukt dålig på att skriva i ska-, nu- eller dåtiden och massor mer! Och även ord på fel plats eller glömda ord som tex "Jag inte vill bråka för jag inte tycker om bråka." Det borde stå "Jag vill inte bråka för att jag tycker inte om att bråka." Hajar ni? ;)

Jag ska åka borta från Vaggeryd antagligen imorgon eller söndag och sova över hos Ida ett par dagar! Det ska bli sååå skönt att komma bort ifrån Vaggeryd lite! Leo ska självklart följa med också, han kommer alltid att följa mig överallt.

Jag hoppas på att jag ska åka redan imorgon. Jag har packat min väska klart nyss ifall att. Eftersom Ida vet inte exakt om när hon och Stefan ska till Ikea i Jönköping - imorgon eller söndag - så därför ska hon smsa mig i sista minuten om Jönköping. Det är därför jag har packat väskan nyss för säkerhets skull så att jag inte behöver stressa med att packa och så! Så fort hon smsar i sista minuten, tar jag nästa tåg till Jkpg genast, då hämtar de mig på tågstationen och jag följer med till Ikea och sen följer jag med hem till dom. Smart va!? ;)

Jag är äntligen inskriven på AF nu! Var på mitt första möte idag i morse med en handledare och en tolk. Det gick kanonbra! Handledaren ska kontakta mig via mail snart med ett nytt möte så fort han har kontaktat nån specialist i Uppsala (eller Jönköping?) för såna som mig - alltså döva, hörselskadade och så - som ska vara med på det nästa mötet och då ska man planera livet mer detaljrikt! Jag ser fram emot att börja vuxenlivet! ;)
Och också om jag inte hade missuppfattat handledaren helt, så ska han tydligen kontakta nån i Jönköping ang fotografjobb och kolla vad för krav man ska ha för att få ett fotografjobb då jag har angett det som huvudyrke när jag skrev in mig på AF på Internet i morse innan mötet. Om detta stämmer att det är vad han sa, så kanske kan man få jobb snarare än man tror? I hope so! ;P

Det blev aldrig av med inskrivningen på AF som jag talade om för ett par veckor sedan. Men nu är ett möte på AF i Vaggeryd OCH en tolk äntligen bokat till den 27 september kl 10:00! Jag kan inte vänta att äntligen få börja planera mitt liv nu! I'm ready for my journey through life! ♥

För varje dag som går blir mitt liv lättare och lättare när det gäller ekonomi. Nu tänker jag berätta om hur mitt liv var nyss gällande ekonomi då jag hade nämnt det här några gånger som ni säkert minns. Men jag berättade aldrig hela sanningen. Min blogg, mina ord som sagt.

 

Nyss hade jag så fruktansvärt svåra ekonomiproblem, jag hade många skulder som lydde på nästan... ööh, 30..... ja, resten efter 30 får ni gissa. Tack vare att jag skaffade mig väldigt många delbetalningar. För många, men det var inte bara delbetalningar som ledde till att jag fick skulder. Några av dom involverade smslån också. Det borde jag verkligen inte ha gjort. Men ja, hur som helst... tills en dag hade jag plötsligt inte råd att betala allt. Så jag tvingades att skippa ett par räkningar varje månad. Jag fick brev från kronofogden säkert fem eller sex gånger, men jag klarade mig undan hela tiden. Men sen fick jag ännu en, tyvärr klarade jag mig inte den här gången. Och nu i somras fick jag en ny och den här gången klarade jag mig inte heller. Så nu har jag alltså två betalningsanmärkningar.

Jag var verkligen desperat på att lösa mitt ekonomiproblem. Så efter en enda bön fick jag hjälp från en viss - nu har jag inte några skulder kvar. Nu står jag i skuld till honom i tre år. Finally. Eller jo, jag har bara tre delbetalningar kvar men de lyder bara på några hundra vilket betyder att de är färdiga nästa månad om det inte uppkommer några problem, men annars inga skulder. Men tyvärr försvinner inte mina betalningsanmärkningar för det. De stannar kvar i tre år. Vilket betyder alltså att de försvinner år 2015. Det gäller bara att ha tålamod.

Nu är mitt ekonomi mycket lättare. Jag betalar typ bara mobilräkningen varje månad nu. Ni anar inte hur skönt det är! Allt är över nu. Iallafall nästan ;)

Jag har äntligen börjat på min novell nu, den ska heta "Love is beautiful". Men det är en sak som jag vill fråga er. Hur många av er är intresserade av att läsa? Finns det intresserade människor, så kommer jag att skapa en ny kategori och publicera novellen på min blogg så att ni kan få följa och njuta av läsningen och samtidigt kritikera och dela er åsikter med mig så att jag lär mig nåt!

Jag är verkligen villig att lära mig mycket om att skriva! Så jag vore tacksam om det finns intresserade som vill läsa och som kan hjälpa mig genom att dela med sig åsikter och kritik till mig ;)